torsdag 11 september 2008

Utflykt till Femöre!

Morsning! Idag har varit en på mången sätt en bra dag, med ledstjärnorna: pannkakor till lunch och exkursion till Femöre för att idka observation av det bräckta vattnet i öster, Östersjön. Toppen! Då flertalet läsare här har upplyst mig om att förra bloggen var aningen lång, bestämmer jag mig för att idag fatta mig kort.


När vi hade anlänt till Femöre så fick vi gå en rask promenad i blandskogen innan vi var framme vid våran avsedda bas. Väl framme gjorde vi samma saker som på Västkusten, men nu utan det i dylika sammanhang oerhört vitala fortskaffningsmedlet båt. Därför fick vi genomföra våra undersökningar från klippa, vilket kanske var lite svårare men fortfarande väldigt roligt! Allt gott har ett slut, och det var en tvär vändning som skedde strax innan hemfärden skulle påbörjas som skakade om oss alla och framförallt en person... Linus Rehn, 16 år, utförde jakt efter plankton och andra organismer i en vik, då han till sin förskräckelse upptäckte att hans kära vattenkikare tog sig en färd alldeles allena ut på den böljande blå, utan permission från sin tillfällige ägare. Limpzorrius gjorde det enda rätta, han vadade, simmade, kastade sig efter vattenkikaren som verkade flyta iväg med en hastighet som med lätthet skulle bräcka Bomans hastighet när han på sin velociped tar sig till lunchen. Tyvärr blev vågorna alltför stora, och Linus skymtade en och annan jättebläckfisk och tigerhaj när han beslutade sig för att vända hem och rädda sitt eget liv istället för vattenkikarens. Kanske en lite egotrippad handling kan tyckas, men alla gör sina misstag ibland! Även de bästa!

Nedan skymtas vattenkikaren när den flutit iväg.. Och iväg..


En naturvetare (här iklädd hela vadar-munderingen) med sorg i blicken efter förlusten han genomlevt... Vad ska lärarna säga? Hur känner sig den stackars vattenkikaren?





Men så plötsligt! En gudarnas gärning tilldelas den tappre Limpzorrius: han får med lite hjälp av vädrets makter fatt på den nu köldfrusna vattenkikaren! Här kan han på tvättäkta faderligt manér ses hålla om denna vettskrämda vattenkikare!


Slutet gott, allting gott!

Imorgon är det (e/i)nsparken! SPÄNNANDE!

/Åggazzpoijjckenn


2 kommentarer:

Naturbojsen sa...

Väldigt bra resumé av dagen Oggash! och jag tyckte du framförde det lilla missödet på ett ytterst bra sätt utan att skada min självkänsla något allvarligt! :)

XOXO jag älskar er // limpzorrius

Jackie Blau sa...

Bästa sagan ever, *snyft*